Other languages
Other languages
Till startsidan

Tingsplatsen och stolpraden

Marta Lindeberg, Mathias Bäck, Kristina Jonsson och Alexandra Sanmark vid utgrävningen av tingsplatsen vid Anundshög sommaren 2017. Foto: Bengt Wallén

Marta Lindeberg, Mathias Bäck, Kristina Jonsson och Alexandra Sanmark vid utgrävningen av tingsplatsen vid Anundshög sommaren 2017. Foto: Bengt Wallén

Mathias Bäck, Kristina Jonsson, Alexandra Sanmark och Marta Lindeberg i samband med arkeologiska grävningar vid tingsstugan 2018. Foto: Bengt Wallén

Mathias Bäck, Kristina Jonsson, Alexandra Sanmark och Marta Lindeberg i samband med arkeologiska grävningar vid tingsstugan 2018. Foto: Bengt Wallén

Medeltida skrifter berättar om att ting hölls vid högen. Här möttes människor från bygden för att lösa rättsliga tvister. Det är möjligt att tinget hölls i de stora stensättningarna eller kanske i en speciell byggnad intill.

Tingshuset

Vid Anundshög har häradsting hållits under hela medeltiden. Platsen beskrivs som ”rettom tingsstad” i medeltida skriftliga källor.

Tvisterna kunde handla om vem som ägde mark eller annan egendom. Tinget dömde även ut straff till personer som begått brott. De flesta källor, från 800-talet och framåt, beskriver att ting hölls utomhus.

Vid Anundshög finns också grunden till ett kvadratiskt tingshus som användes på slutet av medeltiden. På 1450-talet flyttades tingsplatsen en kilometer norrut till Badelunda kyrka.

Stolpraden

Från vadstället vid bäcken och nästan 200 meter västerut stod en gång en rad stora stolpar med cirka 5 meters mellanrum. Stolparna kunde vara upp till 80 centimeter tjocka och flera meter höga. Stolpraden har antagligen varit en avgränsning av det heliga området och tingsplatsen mot omvärlden. Innanför låg alla gravar och tinget. Utanför fanns den stora boplatsen söder om Anundshög. Stolparna kan ha stått på platsen på 600-talet.

Anundshög – ett tusenårigt maktcentrum